Hörneå bys hemsida www.becken.se
Kanalen 2 av Erik Norgren
Rubriken låter som en svensk filmtitel. Sedan stämmer inte siffran 2, snarare handlar det om artikel 4 på temat om kanalen i Hörnefors och Hörneåns utlopp. Det hela började med Lars Abrahamssons fråga, i en artikel där kanalens existens blev en nyhet för många läsare inklusive skribenten själv. Artikeln kommenterades av Rune Öström från Rosersberg (Arlanda) i ett separat inlägg, och därtill lägger vi information och inflikade detaljer av bybon Estrid Bohlin och Hörnefors manskör. Sedan dök Hans Näslund upp med en blyertsteckning över sina minnen av kanalgrävningen på 1930-talet. Nu får vi läsa Erik Norgrens minnen om kanalen om dess syfte och funktioner. Läsare hänvisas till hemsidans tidigare artiklar för att skaffa sig den fulla bilden och vidden av denna kanalfrågeställning.
Så här skrev Erik Norgren, 2014-04-11
Hej igen!
Jag har en teori om varför kanalen grävdes. Jag växte upp på Ågern och var ofta nere vid ”gammån” som vi kallade det ursprungliga utloppet av ån. Då var det en fin småbåtshamn och bröderna Emil och Tage Karlsson hade sin fiskehamn där samt ett hus för nätreparation. Åns utlopp blev allt grundare med tiden och till slut var de tvungna flytta verksamheten till Megrundet.Vad man kunde se i ån var bland annat stora stenkistor några hundra meter från utloppet antagligen avsedda för någon form av förankring typ bommar för timmerhantering. Dessutom fanns en byggnad nära stranden avsedd för den personal som hanterade det flottade timret. När fiberbankarna växte sig allt större omöjliggjordes båttrafik och bogsering. Därför antar jag att kanalen grävdes för att möjliggöra fortsatt flottning i Hörneån. En indikation på detta är att det byggdes en bro över till Skaten alldeles vid kanalens utlopp samt att det uppfördes ett hus liknande det vid gamla åns utlopp. Emotser kommentarer av min teori.
Hälsningar, Erik Norgren
Bild 1. Vy av centrala Hörnefors från rymden. Blå prickar anger Hörneåns förlopp ut i Bottenviken. Röda prickar anger den kanal som diskuteras i denna artikel. Blå ring anger Rosornas Kyrka och grön färg är Nordahlsvallen. Där mellan ligger Hörnefors skola. Till nord-ost (ovan till höger) om kanalen löper gatan med det påpassliga namnet ”Kanalgatan”. Gå till originalartikeln för att läsa mer.
Eriks teori övergår i en konsensus. Kanalens syfte verkar ha tjänat flottningen, och det idag försvunna yrket "flottare". Att åns utlopp grundades upp kan ha berott på olika faktorer. Det som Erik berättar om vore idag att betrakta som miljöbrott. Hörnefors Sulfitfabrik dumpade ju en hel del restprodukter rakt ut i Bottenviken. Ordet ”fiberbankar” är nog okänt, främmande och låter otäckt för många yngre läsare. Men, vad är väl fiberbankens brunslemmiga giftsump mot många av dagens miljöeffekter, om man fick byta, men det får man inte. Bäst är ju att undvika båda. Fiberbanken har satt sina spår även i poesin, att läsa Hans Näslunds dikt om Fabriken så här under Kulturbyaåret i Hörneåfors 2014.
En annan viktig orsak till uppgrundning är ju den ständiga landhöjningen med nästan 1 cm per år. Dessutom påverkas djupet i åmynningen av sediment (sand och lera) som följer med åns vatten. Fabrikens fibrer kanske inte vara hela problem för att nu försöka förklara bort gamla tiders dumheter.
Gunnar Engström, 2014–04–11
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se